det är konstigt det här med att jobba. man blir liksom så trött. förstår inte hur arbetande människor fixar att ha ett socialt liv, det skulle nog aldrig jag palla. jag lämnar hemmet vid 7-halv åtta och är hemma igen vid sex - halv sju, hur skulle jag hinna klämma in vänner däremellan? i slutet av dagen är man ju essutom helt död och har noll blodsocker. men det kanske är en vanesak. om inte annat är det fint att vara låtsasvuxen och att bli behandlad som en riktig person. folk tar en liksom seriöst och grejer. det är man fan inte van vid, men jag gillart!
idag har jag fotat lite porslins leksaker som va himla trevliga, märk lite nationalromantska serviser och mätt ett par terriner. jag tror att jag kommit undefund med vad det är jag skall göra och det börjar gå lite snabbare. målet är att börja med nästa lagerhylla under morgondagen, det vore fint! tänk om jag skulle hinna med alla föremål innan nästa fredag...man kan ju hoppas.
onsdag 2 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Long days can be so discouraging. Don't be robbed by the day. Take from it what you deserve. Live it up or you'll live it down. Take time to make time for you. Remember the chaotic world can wait. Whether it wants to or not. Rest up Frida...today is your day to shine.
Tjo! Skönt att du har mkt att göra iaf, även om man blir trött..Trivs du i Stockholm annars? Sandra och Karin kommer upp nästa helg. Och då vill ju jag att du hänger med oss oxå! kram jenny
Jag tror att det bara känns som du är trött nu i början inna du har kommit in i rutinerna. Allt blir lättare sen när du har vant dig. puss o kram! //Lina
Skicka en kommentar