igår lekte jag med chirrie hela dagen. det var fantastiskt trevligt! det är underbart att hon och johan blivit kära i varandra efter att hängt i flera år. först tyckte jag att det var lite konstigt. men nu inser jag att det måste vara helt fantastiskt att bli kär i någon som man ändå känner ganska väl och känner sig trygg med. det vill jag också bli. men orka lära känna någon nu som jag kan bli ihop med om tre-fyra år. det känns inte riiiiktigt som att jag orkar vänta tills dess. eller så får helt enkelt christo ställa upp. how about it?

som vanligt fick jag dåligt samvete över att jag inte hunnit/prioriterat att träffa mamma och pappa när jag varit hemma, åker upp till erik först imorgon för att hinna träffa dem. kan kanske känna redan nu att det var ett dåligt val. vad fan skall jag göra hela dagen?

kolla christo, ser vi inte lite kära ut redan nu?

jag tror vi skulle bli ett finfint par och leva lyckliga i alla våra dar!